From zero to hero

Jag har suttit och funderat länge och väl på vad som komma skall. Just nu känns det som att allting stagnerat, inga framtidsplaner, inga inplanerade tillställningar etc. Då känns det tomt. Det skumma med det hela är att det känns som att alla runtomkring är lite i samma situation, man går och väntar, ingenting händer. Betyder det att det är dags att ta tag i saker? Eftersom jag inte han med att komma på vad jag ville göra i livet så blev det inga ansökningar till någon skola i år heller i tid. Mardrömmen är altså att sitta i samma sits nästa sommar. Det vill jag inte.
Nog med självömkan!

I helgen drog vi ihop gänget för att lira lite rollspel - ni vet det där spelet där folk blev galna mördare av på 80-talet som nu är en ganska utdöd hobby - och vi hade grymt kul. Vi spelar Drakar och demoner. Ganska skönt att gå in i en annan värld ett tag och bara slakta troll och kasta besvärjelser för en stund och vara en gammal hederlig nörd!
Vi bevisade mycket i helgen, en av grejerna är att man faktiskt kan ha hyffsat roligt utan att supa sig dyngrak (inte för att jag är någon PK kärring) utan för att jag hela tiden aldrig trott på det. Det är nu hädan efter delvis sant!

/Emil